Vad är rätt och vad är fel?
Teorierna haglar och uppfostringstrenderna lika så.
”Förstå-sig-påare” och sk.experter i ämnet finns det gott om!
Vad är egentligen rätt och vad är fel?!
Den demokratiska uppfostran eller
”låt gå” uppfostran som den också brukar kallas eller är det den auktoriserade vuxna barnet behöver i sin närhet?
Det säger väl sig själv. Vi är ju alla olika individer och tror och tycker därför naturligt olika av just den
anledningen.
Såklart förenklas ju det hela om man som vuxen är något sånär synkade.
Det är såklart lättare för barnet med tydliga vuxna omkring sig som inte spretar allt för mycket i vad de tycker och tänker.
Jag har fått höra att jag är väldigt
svart eller vit i samanhang och rätt ofta då jag har synpunkter gällande just barnuppfostran. Jag har en rätt stark tro på att gränser eftersöks av barn och får de inte det söker de ännu mer genom trots och totalkaos i tid och otid.
Som sagt, vi är alla olika och tror och tycker därför helt olika!
Hittade e intressant artikel på webbsidan.
(m.dagen.se)
Plockat ut ett par stycken:
