Jaha, då behöver man inte vara passuppare för dottern på samma vis längre. Nu kommer hon nämligen att köra själv till och från sina träningar, åka till kompisar på egen hand, kanske ta med sin lilla mamma för ovanlighetens skull som passagerare. 🙂
I dag 13.30 skrev hon teoriprovet och får nu börja köra sin fina lilla bil. Just en bil är vad hon fått av sin käre far, klassad som epatraktor. 🙂
Fick rysningar när jag mötte upp henne o morfar vid nordichallen. Precis där övade jag ju också på samms sätt med min pappa bredvid. Det roliga är att min pappa,barnens morfar ser precid lika dan ut nu som då. Ebba blir Även hon lik mig ibland kan jag tycka Framförallt när det handlar om identiska situationer liknande denna övningskörning.
Hon är så himla duktig. Får snart grepp om det här med koppling, växling och parkering.
Vi firade med en bio i kväll.
Duktigaste Ebbis, Felicia och en nyvunnen fin vän till mig, Guler.
Riktig tjejmysig och lagom kväll.
Nu åter hemma i tystnaden. Den som jag normalt tycker kan vara rätt skön faktist, men inte alls nu. Skulle för allt vilja spola tillbaka tiden några dagar, eller fram många veckor. Är lite nyfiken på vad framtiden har att erjuda mig nämligen.
Den som väntar får se brukar jag säga, men är ärligt lite trött på det uttrycket nu. Tiden går och jag vill verkligen ta vara på dagarna tillsammans med någon att få tycka om på riktigt, riktigt..
