Ikväll blev det en stund ute för mig själv. Det var mörkt, det var tyst och luften kändes frisk att andras.
Första varvet njöt jag enbart av tystnaden och ensamheten.
Mot slutet av det andra varvet började jag skriva ner lite av mina nya idéer till min Johanna❤️
Jag kollade också igenom lite i det sociala flödet på min telefon och då slog det mig plötsligt….
Tånk om jag skulle ha lite mer tid,vad skulle jag göra av den tiden då?Jag skulle definitivt förvalta den till någonting bra. Jag vet att jag skulle göra allt för att lyfta både mig själv och andra människor, vara så positiv och så vänlig som det bara är möjligt att vara. För vad finns det för anledning att vara på annat vis (tänker alltså jag.)
Hur ska vi någonsin få ett annat livsklimat om vi inte börjar med att ha en schystare inställning till livet och till varandra? Vad finner människan för nöje med att både namnge platser/personer för att i nästa stund öppet döma ut eller elda igång iskalla, elaka och rakt sårande diskussioner? Hur ska våra unga någonsin tänka att de ska bli på annat vis när det vimlar av så många otänksamma och öppet vassa, fördömande och direkt elaka vuxna?
Jag önskar så mycket att JUST mycket skulle se annorlunda ut.
