Ibland undrar jag om  det ska bli någon förändring. Detta var ju en text som jag skrev redan för två år sedan och då hade inte ens det värsta drabbar mig personligen. 

2015:

”Situationen och klimatet i vårt samhälle, på gatan ja mitt i bland oss…

Jag undrar ofta, vart är världen påväg när hot och diverse tokigheter smyger sig allt närmare inpå. Stundtals är det så skrämmande att man blir mörkrädd.  Jag kommer på mig själv hur jag kollar mig över axeln en och två gånger ibland…

Ska det vara så? Såklart inte!

Om jag som vuxen tänker och känner så, hur är det då för våra fina barn och ungdomar?  Det är så oerhört viktigt att stärka våra unga och att ge dem verktygen för att fixa olika situationer man kan tänkas hamna i utan att för den skull skrämma och då istället hämma. Att prata om jobbiga saker oavsett om man kan förklara dem eller ej skapar tillfredställelse och en trygghet hos oss både barn och vuxna.

Lätt? 

Nej långt ifrån men därför är det ju också bra att det finns hjälp att ta till. Våran familj går tex. till familjestöd på Skeppet. En mycket bra verksamhet via socialtjänsten. 

Stegen i livet är likt en balansgång som kräver sitt.

Ärlighet varar i alla fall längst och att prata om saker som händer och sker oavsett vad skapar en grundtrygghet som är nödvändig för att fixa livets alla prov tror jag.”