Jag tror många gånger att människan söker ursäkter för att fortsätta med sina i grunden dåliga val.  Det skylls på att man haft det tufft i sin uppväxt,  en mamma och pappa som inte funnits där, en föredetting till  pojkvän/flickvän som gjort livet till ett helvete eller alla myndigheter som gör vardagen och livet så  surt och så dåligt.  Det pratas  nedvärderande om  polis, socialtjänst, sjukhus osv. 

Många människor som jag nu möter och som har blivit friska ifrån sin sjukdom missbruk stärker verkligen den här bilden som jag har.  Det går inte att börja bli frisk från denna fruktansvärda sjukdom som ett missbruk är förrän  man tar sitt egna ansvar i det hela och ser sin egna del som skapats av ingen annan än just sig själv! Anledningen må vara taskig uppväxt, dåliga fd. partners (ja de är ofta många dessutom som de skylls ordentligt på) soc, polis. Det är såklart jätte hemskt och så tragiskt, det tycker jag påriktigt. Otroligt sorgligt och orättvist  att ha så många negativa och dåliga faktorer i sitt  liv, men att det blir anledningen till att skada  sig själv och att se det som en anledning till att fortsätta med skit  som förstör både för mig sig och andra, det är inte acceptabelt.  Det finns inga ursäkter eller bortförklaringar som hjälper. 

Om det vore enkelt, ja då skulle vi såklart inte ha problem med missbruk på det vis och i den utsträckning vi har såklart,  men jag önskar så innerligt att människor börjar se på sig själv med de rätta glasögonen istället för att skälla, anklaga  och hitta på de mest vidriga sakerna om andra.  Är det för att bedöva sitt egna dåliga samvete?  Är det för att ge sig själv tillåtelsen att fortsätta med sitt skit som jag anser att missbruk av olika slag just är?  Ja, tyvärr så tror jag faktist det och den teorin  är så oerhört sorgligt! 

Detta (se nedan) dök upp i mitt nyhetsflöde på FB idag. Det är en otroligt klok person med massor av erfarenhet från livet.  Ja dena person beskriver ofta hur det kan vara på olika sätt och vis men också hur man oavsett VAD  bestämmer sig för att ta sitt  alldeles egna ansvar och med det sluta upp med att lägga skuld och orsaker  på ALLA andra. 
Stort och starkt!, en sann och riktig förebild.


Det jag tittar efter kommer jag att se. Det är ju inte så svårt att fatta. Letar jag fel så är det fel jag kommer att se. Tittar jag efter det värsta som kan hända så kommer jag att se det. Tittar jag endast på det tuffa i livet så kommer livet att upplevas efter det.
Jag såg länge på det förflutna som endast negativt. Jag tyckte så förbannat synd om mej själv för just det jag varit med om. Och det mesta hade jag skapat själv. Min uppväxt kunde jag inte styra över men efter det så var mina val som gjorde mitt liv. Och jag såg aldrig min egen del i något utan det var myndigheter, polisen, soc, andra människor ”systemet” osv deras fel att jag gjorde som jag gjorde.
Hela livet var ett stort förnekande och flykt från ansvar och erkännande av att det var mina val som formade mitt liv. Idag vet jag mer.Och jag står helt och fullt för mina val och tar på mej HELA ansvaret över mitt liv. Myndigheter och alla i den biten gjorde bara sitt jobb utifrån vad jag valde att göra. Inte ens min uppväxt skyller jag på. Jag hade hela tiden ett val att göra. För jag har samma uppväxt idag och idag påverkar den mej inte alls negativt. För att jag ändrat min syn på den.
Idag upplever jag livet på ett fantastiskt sätt. Och jag ser på det förflutna på ett positivt sätt. Det har gjort mej stark och till den jag är idag.och jag har fantastiska erfarenheter av livet. Minns inte sist jag tyckte livet var jobbigt. Kanske för att jag inte skyller mitt mående på andra och gör det jag behöver varje dag för att ha en klar syn på livet. Och då ser jag i tacksamhet på allt jag har och accepterar det jag redan förlorat.

Hur ser du på livet? Känns ditt val av fokus bra så livet känns så som det verkligen är just nu?
Jag önskar er ett underbart här och nu

Love & Respect

Kalle