Så länge jag kan minnas så har jag intresserat mig för psykologi.  Stundtals genom åren har jag grottat ner mig väldigt mycket, kanske lite för mycket men jag anser att den kunskapen kommer till nytta än mer nu än någonsin.  Förr var det böcker som man pläderar igenom en efter en. Nu är infon bara ett par knapptryck bort. Google som sökmotor är fantastiskt!   Jag har själv markerat med lite svartare text , ja det som jag tycker är extra tänkvärt just i denna text. 

Vid emotionellt instabil personlighetsstörning har man ett beteendemönster som stämmer överens minst fem av dessa symtom:
Stark rädsla att bli övergiven.
Störd, förvriden eller instabil självbild.

Återkommande känsla av tomhet.

Kraftig pendling mellan olika känslolägen.

Stark irritation, ångest eller nedstämdhet som kan vara några timmar, till som mest några dagar.

Stormiga relationer som pendlar mellan intensiv beundran och extrem nedvärdering.

Intensiv vrede som inte står i proportion till vad som väcker den.

Kortvariga överdrivet misstänksamma föreställningar eller övergående upplevelser av overklighetskänslor.

Impulsivitet som till exempel missbruk av droger, sex, mat eller pengar.

Självskadebeteende, självmordstankar, återkommande självmordsförsök eller hot om självmord.
Andra sjukdomar och diagnoser:

Symtom och besvär som man kan ha vid emotionellt instabil personlighet är vanliga eller liknar symtom som finns vid flera andra diagnoser, som till exempel
Adhd

Aspergers syndrom

Autism

Bipolär sjukdom

Ptsd

Det är heller inte helt ovanligt att man samtidigt också har en depression eller ångest. Om man redan mår mycket dåligt känslomässigt kan det vara svårare att märka att man också har en depression eller ångest, som kan behandlas. För att man ska kunna få rätt hjälp och behandling är det viktigt att ta reda på om man samtidigt har någon av dessa. I utredningen när man söker vård ingår därför ofta att ta reda på det.
Vad kan man göra själv?

Ofta behöver man professionellt stöd vid känslomässig sårbarhet. Men man kan också prova olika sätt för att må bättre på egen hand.

En regelbundenhet i vardagen är viktigt för de flesta. Det är bra att skapa så fasta rutiner som möjligt när det gäller till exempel måltider och sömn. Av hunger, trötthet, törst eller brist på rutiner kan man bli mer sårbar. Det kan också vara svårare att stå emot destruktiva impulser om man är hungrig eller trött.
Motionera lagom mycket. Forskning visar att motion, och framför allt konditionsträning, är ett av de bästa sätten att minska ångest, nedstämdhet och andra obehagliga känslor. Har man samtidigt tendenser till ätstörningar behöver man bara vara lite vaksam på att träningen inte blir överdriven.

Undvik alkohol och droger eftersom de gör det svårare att reglera och hantera obehagliga känslor på ett konstruktivt sätt. Av samma skäl är det även viktigt att undvika de typer av lugnande läkemedel som kan vara beroendeframkallande.

Om man vill kan man öva på att lägga märke till vad det är som utlöser de starkaste och svåraste känslorna. Det kan göra det lättare att förstå sambanden i sig själv och göra att man bättre kan skydda sig själv i olika sammanhang.

Försök att så långt det är möjligt bygga goda relationer till andra. I de närmaste relationerna kan man öva på att var tydlig med det man tänker och känner, det gör det ofta lättare för omgivningen att förstå vad man går igenom. Man kan också öva sig på att lyssna och försöka föreställa sig andra människors perspektiv och hur de uppfattar saker och ting.

Det är bra att prioritera relationer till människor som behandlar en väl och accepterar en som man är.

Känslomässig sårbarhet är ofta nära besläktat med kreativitet och konstnärlighet. Att uttrycka sig konstnärligt i någon form kan vara ett mycket bra sätt att hantera svåra känslor.

Många har god nytta av meditation eller andra former av träning i medveten närvaro/mindfulness för att hitta sätt att förhålla sig till sig själva, sina tankar och känslor. Ibland kan det vara bra att ha en terapeut som stöd.

ATT VARA NÄRSTÅENDE OCH DÄRAV  INDIREKT DEABBAD!!

Eftersom de känslomässiga svårigheterna i nära relationer är så centrala vid emotionellt instabil personlighet kan man som närstående ha behov av råd och stöd från andra i liknande situation. Som närstående är man ofta mottagare av kraftiga känsloutlevelser. Det kan både vara svårt att förstå och att förhålla sig till. Man kan både bli avkrävd omedelbar uppmärksamhet samtidigt som man blir ilsket avvisad när man försöker hjälpa till. Man kan också känna en maktlöshet över hur man alls ska kunna vara ett stöd.
Som närstående till någon med emotionellt instabil personlighetsstörning blir det ofta viktigt att sätta gränser för vad man orkar med och att försöka motivera sin närstående till professionell hjälp.
Man kan behöva söka stöd hos andra i liknande erfarenheter. Genom föreningen ANBO, Anhörigföreningen Borderline kan man få information och kontakt med andra.