Tänk…jobbade på skolan mellan 8-16 igår..helt ovetande att det var en ”liten” notice om mig i tidningen..
Ja den var ju inte så stor men när pappa visade mig den efter skoljobbet så kändes det som en jätteblänkare..
Usch, anmäld till diskrimineringsnämnden..även om jag känner mig trygg i mina värderingar och vad jag står för så kändes det ju inte så kul..
Sånt’ man får räkna med säger många, räkna med varför undrar jag..ja när man bara följer sitt hjärta och verkar på det sätt man tycker på sitt sätt är det rätta..
Men detta handlade om
Marknadsföringsmaterialet.. Diskriminering av mina Happinessvänner. Såklart vet man inte och ser det, kanske det inte framgår. Kan ju aldrig egentligen vara för tydlig!
Hmmm..men varför inte skriva till mig och fråga, varför inte lyfta luren o ringa?? Det är här det krockar för mig,men men även jag dömmer o tänker ju utifrån mig själv..hur jag skulle agera skulle i sådant här fall kanske också vara fel för vissa medan det passar andra!
Det är väl det som är tjusningen antar jag..ja att vi just är olika. Såklart att det då sker incidenter som gör mer eller mindre ont. Vi tar ju saker och ting olika just för att vi är olika!
Att det inte var en endaste kollega i går som sa något var väl kanske tur ändå…att jag gick där lyckligt ovetande och planerade att bjuda med några Happinessvänner, polisen samt andra inblandade för att göra ett besök nästa fredag på skolan och prata Respekt och schyssta kompisar blev ju lite komiskt! Om jag vetat detta i går morse som jag nu fick reda på efter dagens slut så hade jag förmodligen inte orkat haft det här showplaneringsmötet med Patrik o Martin som vi hade direkt efter mitt jobb o flera timmar under kvällen..
Hann inte tänka så mycket! Grubbla gjorde jag desto mer när jag kom hem och halva natten! Men nu är det ny dag, bara att fokusera om och mer arbete med just fokus på RESPEKT väntar!
Kram alla fina vänner
