Laddar för helkväll på NorrportenArena. Tomas Ledin är verkligen sommar för mig och det är det jag går dit för. Att få den där härliga sköna semesterkänslan, sommarbris som sveper in genom hela mig. Var ett tag sedan jag kände så. Ovisshet om jobb och ovisshet om annat har funnits med och stört det här lugna, behagliga och sköna man mer än mest behöver få andas emellanåt.
Till veckan får jag svar på massor, några små pusselbitar har börjat falla på plats, men till veckan som sagt, det är då allt visar sig. För mig är det många avgörande möten om min framtid, ger det inte längre tid faktist.
Måste ibland sätta ett mål och ett stopp för att sedan ta beslut om fortsättning eller förändring. Jag ser verkligen framemot det.
Träffade en tjej igår när jag var på fotboll.
En tjej som jag regelbundet träffade på Träningsverkets tid. Hon och hennes syster tränade flitigt under flera år. Vi kom fram till att det var väl drygt åtta år sedan. Hon såg lika fräsh och fin ut nu som då, har nu fyra barn. Det var så jag fick veta det, ja det som utåt inte alls avslöjades.
Vi pratade nämligen mammaledighet och hon berättade att större delen av sin mammaledighet har hon tillbringat på sjukhuset. Funnits vid sin kära systers sida som fick ett plötsligt besked om cancer. Denna syster har ALDRIG varit sjuk tidigare. Renlevnadsmänniska, icke rökare och drabbas av lungcancer! 🙁 Förlorade kampen och lämnade livet här på jorden tidigare i vår. Ryser av blotta tanken.
Vad lite vi vet om varandra, vad mycket man lär av att möta människor och i samtal..
Dessa två systrar har suttit i hop och trivts i varandras närhet. Jobbat i lag, tränat ihop, barn i nära ålder osv…
Tänker på alla människor som bråkar, på alla människor som har möjligheten att verkligen få vara med varandra men inte tar vara på den chansen och gör något bra av livet.
Har varit på bröllop där det visat sig på småtimmarna att brudparet nästintill håller på att slå ihjäl varandra, viss överdrift, visst, men hör inte till att man ska bråka på sin bröllopsdag kan jag tycka..
Fy, det är så sorgligt och grymt orättvist.
Säger igen som så många gånger förr, vi ska vara rädda om varandra och ta vara på varandra ja vi som fortfarande har den möjligheten.
Fina tjejen som jag mötte igår. Ditt livsöde berör, får mig mer än mest att stanna upp och tänka till.
Du ä verkligen så fin! Svårt att ibland förstå saker och meningen med vad som händer och sker.
