Jag är i grunden utbildad Förskollärare och egentligen under hela min utbildning när det var dags för praktikveckor, försökte jag när tillfället gavs välja platser eller instanser (som det då kallades) där det fanns barn med olika funktionshinder eller andra olikheter, eller hur jag nu ska uttrycka mig för att ni ska förstå.
Jag har i grund och botten alltid värnat om människor som kanske inte alltid har det så lätt, ensamma själar, lite vilsna individer. Jag uppmärksammar dessa människor just därför, och försöker på mitt sätt visa och hjälpa med hela mitt hjärta och på mitt sätt lyfta och försöka öka förståelsen att ALLA, ja precis som jag och som du är man bra för att man just är den man är!
Kan gå så långt tillbaka som till när jag växte upp… Jag är fostrad i en familj där man ansett att det är viktigt att verkligen hjälpa och finnas för andra och att verka på alla sätt och vis man kan vara till hjälp. Min farmor är en toppenförebild, hon finns tråkigt nog nu inte kvar vid liv, men minnet av allt fikabröd hon bakat, alla hundratals stickade plagg hon skapat och skänkt till diverse hjälp projekt, fadderbarn hon omgett sig med genom åren, lever starkt kvar här, just nu och vidare i mitt liv.
Min mamma och pappa som ALLTID jobbat ideellt på bl.a. Korpstugan därhemma i Timrå. Jag var själv med många söndagar som barn och sålde lotter, alltid i glädjen och ”vill man så kan man hjälpa till” andan!
Många år, ja som jag minns det alla mina barndomsår, så blev det först riktig jul när vi varit på sjukhemmet i trakten. Jag minns min pappa som glad speleman på dragspelet, och jag som sjungande tomtenisse bredvid. Bjöd på godis gjorde jag också, till de få som orkade och klarade av att ta emot. Vi besökte många rum med många sjuka och gamla människor. Detta värmde så klart och lyste upp i deras vardag… Men som sagt, det värmde lika mycket i mitt och min pappas hjärta, gjorde julen fin för oss och våran familj!
Tack min mamma och min pappa för att ni lärt mig och gett mig möjligheten att få växa upp med detta! Ja i en familj där känslan av att ge lika mycket som att ta blivit en naturlig del av mitt sätt att här och nu förhålla mig till saker och ting.
..med detta i bagaget så är det rätt naturligt tror jag att jag tänkte som jag tänkte när jag bjöd in de funktionshindrade till mitt Träningsverket.
Jag hade ju redan som barn de här tankarna, när jag gjorde mina praktiker som sagt under min förskollärarutbildning så förföljde alltid frågan mig… ”Varför ska man alltid åka till dom, varför får dom inte komma till oss och göra precis som vi alla?” ja då var det mer vanligt att om det t.ex. ordnades ett disco, då gjordes det i deras vanliga vardag. Tränade man, ja då åkte man som instruktör dit… ja så var det i mycket som jag var en del i!
Rytmik och sång åkte jag flera gånger ut till träningsskolorna och genomförde. Tro mig, det tycker jag också är toppen! Så glad för de gångerna, glädjestunder varje tillfälle, men som sagt tanken och frågan följde mig…
När vi tog över Träningsverket fick jag då ÄNTLIGEN möjligheten att förverkliga det jag sett och velat jobba med och för! Att bjuda in personer med funktionshinder till ”OSS”! Ja att erbjuda ett träningstillfälle varje vecka då ALLA får komma. Packa sin väska hemma, ta sig i väg till träningsanläggning, duscha efter träning på plats precis som du och som jag!
En av de instruktörer som fanns på Träningsverket har en stor del till detta hjärteprojekt… eller hjärteprojekt kan jag inte säga att det var då. Nej för kontakt skapades tack vare den här instruktören med befintlig förening för funktionshindrade. Hennes lillasyster var medlem där! Så det här med att få komma gratis både tjejer, killar, kvinnor, män blev inte aktuellt då direkt.Den här föreningen tog ut sin medlemsavgift och gjorde det till ett rent tjejprojekt. Då, för nu 12 år sedan, var jag jätteglad för den starten och medlemsavgiften var alls inte någon stor utgift.
Det jag ställde mig lite emot var att det bara var riktat till tjejer, men jag köpte deras motivering. Det fanns då väldigt många idrotter anslutna till deras förening som var mer riktade till killar. I stunden var jag överlycklig och tacksam att ÄNTLIGEN få släppa de här frågorna som förföljt mig sedan mina praktiker. Nu fanns gänget här, på plats på riktigt! De kom flitigt söndagar med sina packade träningsväskor, duschade och fikade i vårat café därefter precis som alla andra.
Det var när min första Happiness-kille Lars dök upp, halvåret efter start, som jag välkomnade honom, ja det blev så naturligt som det kunde bli! Han tyckte det var jättekul att vara med, det här med att det bara var tjejer som deltagare var inte direkt ett problem för honom (hihi) den stunden och det samtalet glömmer jag aldrig! Sedan kom vår första ambassadör med, så för ca. 6 år sedan bytte vi namn till Happiness! Det var våran Plexus som döpte oss till det. Från den dagen är vi Happiness!
Killar och tjejer, – alla är välkomna. Vi är inte någon förening och tar därför ingen medlemsavgift. Alla kommer och går precis som de vill. Vi blir fler och fler för varje år, – jättekul! Jag lägger all min lediga tid och den kraft jag ”orkar” och kan avvara i detta hjärteprojekt, och för tillfället är det Helex som stöttar med lokal helt kostnadsfritt.
Så kommer det alltid att se ut, det finns nämligen inte en spänn i världen som skulle kunna betala detta jag får uppleva! Dessa ständigt återkommande söndagar med mina BÄSTA Happinessvänner! ..och vet ni, alla skulle behöva sig en dos Happiness…
Lära sig att vara schysst, snäll, ärlig, inte missunnsam, avundsjuk är tydligen en konst vi alla måste lära oss.
Suck, nu drar jag alla lite över en kam och det är inte riktigt meningen. Men ni som kan och har möjlighet kom och kika på någon av våra shower.
För det mesta är det väldigt billiga biljetter, ibland gratis! Den närmaste showen vi ska ha på Tonhallen kostar 190 kr om man har ST kort. Hyfssat bra pris tycker de flesta med tanke på att det är vissa kostnader som man inte kommer ifrån. Lokalhyra, ljud och ljus, scenarbetare för att nämna några.
Alla artister, ja alla medverkande runt omkring, ställer upp av egen kraft. Viktigt att nämna är också att Happiness är huvudartisterna! Alla stjärnor har ju förband och fördansare. Vid Happiness Christmas show: Martin Häggström, Patrik Norman, Johanna Ehnberg för att nämna några. Happiness representeras ALLTID som HAPPINESS! Med olika tre eller fyra medlemmar på de olika affischerna genom åren. Men som sagt, alltid tre på fotot men som representerar hela glada gänget som var och en finns nämnd på våran hemsida, (www.happiness-show.se ) Likt andra popgrupper såsom Backstreet Boys, E.M.D, New kids om the Block m.fl., så är det ett gruppnamn men representerar så klart en rad olika individer.
Vi är alla stolta Happiness-gruppmedlemmar. Till Happiness Christmas är det såklart som vanligt Happiness Show. Denna gång har de valt ut Martin Häggström, Patrik Norman och Johanna Ehnberg och mig som showuppvärmare. Ja det är precis som det är. Jag förverkligar Happiness drömmar så mycket det bara går! Imorgon får vi också besök av en hockeystjärna på vår träning. Vem som helst får komma och vara med oss på våran träning, kostar gratis! Hör bara av er innan. Som sagt en dos HAPPINESS gör alla gott. Vi lovar!
