Att få möjligheten att bli förälder är en gåva. Hur kan det då vara möjligt att alla som verkligen kämpar och vill så hårt och som faktist skulle bli de bästa föräldrar som tänkas kan inte får möjligheten? Samtidigt som det finns människor som blir förälder utan större ansträngning för att därefter inte ens ta sitt ansvar utan lämpar över föräldraskapet på någon annan.
Jag blir lika ledsen varje gång jag hamnar i dessa tankar. Samtidigt så har jag kommit så långt i mitt resonemang att jag helt och fullt förstår att en del barn har det sååååå mycket bättre då de inte delar så mycket med sin dyrbara tid tillsammans med sina biologiska föräldrar. Tiden ifrån (om det nu handlar om att föräldrar av egen vilja försvinner) kanske tom. hjälper barnen att fixa livet med alla utmaningar så mycket bättre! Tiden med detta grubbel har också gett mig insikten att många barn som inte har det självklara som jag tex. alltid haft det, närvarande föräldrar som aldrig någonsin svek på varken det ena eller det andra viset kommer med hjälp av andra vuxnas goda hjälp och vägledning växa upp och ta med sig dessa vuxnas frånvaro som den bästa och mest lärorika erfarenheten.
Jag kommer att fortsätta att finnas och att stötta där jag kan och där det behövs. För alla mina barn som lever närmast mig kommer jag för alltid att finnas 24/7. Den inställningen har jag haft från dag ett i alla deras liv och den sanningen bär de för alltid med sig som en av sina tryggaste lärdomar och sanningar. ❤️