Vissa ”moment” som dyker upp i minnesflödet känns verkligen som om de inträffat för en hel evighet sedan.Tre år kan bevisligen gå väldigt väldigt fort. När jag ser foton på mig själv som inte alls är från en hel evighet sedan tänker jag att jag ska ta tillbaka mitt liv och göra det till mitt påriktigt igen. Jag blir extra påmind om att det inte är någon annan eller någonting annat som ska ta över min tillvaro och på så vis forma mina dagar.
Även om det onekligen är svårt att inte låta sig påverkas av saker som händer så är det ingen annan än JAG som bestämmer över mig själv och hur min situation i mitt liv ska vara. Minnen som är bra ser jag som en god inspirationskälla. Jag ser det som en hjälp och en påminnelse om hur det faktist kan se ut då man med alldeles egen kraft och ett eget ansvar lever livet på det vis man själv vill.
Om man inte är en god kamrat med sig själv så är det svårt att vara det med någon annan också ❤️
