Vissa dagar reflekterar man lite mer än andra dagar angående livet. Vissa tillfällen eller när man utför vissa moment som  tex. de tillfällen jag hänger tvätt så blir jag direkt påmind om vilken unik mix av familje medlemmar vi är hemma hos oss. Jag hänger stora som små plagg, allt i en härlig och färgstark   röra.


Jag är så oerhört tacksam och glad över att jag omges med så mycket kärlek från så många precis varje dag❤️. Hela våran ”Cirkusfamilj” är fantastisk och jag påminns om att njuta var dag som vi får uppleva tillsammans. Det är väldigt ofta tillsammans med de stora barnen och precis varje dag tillsammans med de små.  Livet är både en prövning och en gåva. Det gäller att fokusera och ta tillvara på det bra!

Lätt?  Nej, långt ifrån lätt alla dagar vill jag påstå. Jag får betala ett väldigt högt pris i form av stress, press och elakheter  ifrån onda tungor runtom. Ska det vara så?  Nej såklart inte säger precis alla som vi söker hjälp av. Att jag får räkna med det med tanke på vad jag kämpar för, jobbar med så fort tillfället ges och brinner för säger oberoende  personer. Framförallt  de personer från de  olika myndigheterna jag har en regelbunden kontakt med. De personerna som har mer bakgrund till allt och vet vad de talar  om. Jag har väldigt svårt att både acceptera och förstå att det ska vara så och varje gång jag läser direkta elaka saker som jag får skickade till mig, ja som är postade på sociala medier jag själv inte har tillgång till blir jag så oerhört ledsen och känner mig så fruktansvärt kränkt. Samtidigt så är det ju precis det jag jobbar för,  ja rätten att få vara den man är och att  få stå för det i alla lägen. Det är ju tex. det här med sociala medier jag varje dag pratar med mina elever om i mitt arbete. Jag får verkligen direkt exempel på hur dåligt det kan bli och vad det kan leda till direkt och få för konsekvenser för både mottagaren (i detta fall jag) och för avsändaren.  Exempel som alltså kommer direkt från livet men vuxna(!!) människor emellan. För mig blir det ännu mer viktigt  att utbilda barnen och ungdomarna i hur man använder sociala medier på ett schysst och bra vis. Jag inbillar mig att om man får de verktygen redan som liten, ja då blir det kanske inte fel när de blir vuxna. Man vet helt enkelt vad som är OK att säga och göra mot en annan människa. Det i kombination att man får utrymme till att utveckla sin empatiska sida mot andra borde hjälpa till att kunna sköta sig hyfsat bra i samspelt med andra. Jag använder alltid meningen ”Det man gömmer sig bakom en skärm och skriver ska man ALLTID kunna säga öga mot öga till personen i det verkliga livet.”  Detta är någonting att  ALDRIG förglömma.  Såklart finns det sjukdomar och tråkiga tillstånd som påverkar det här med empati för andra och som gör att spärrarna helt släpper, men för mig kommer det alltid enbart att vara en förklaring, alltså ingen ursäkt och någonting att ”gömma sig” bakom på något vis.  Så länge jag har engagerat mig så har jag tänkt och tyckt så, men ännu mer nu givetvis då jag direkt blir drabbad och ständigt verkar stå i skottzoonen.