Alltså nu sitter jag varvar ner på min ”favo” restaurang Invito och bara tokandas, fyller hela mig med långa och djupa andetag. Summerar samtidigt en galet intensiv men otroligt rolig och händelserik första vecka på jobbet. Ja, första veckan påriktig igen kan man kanske säga. Eleverna har ju äntligen kommit tillbaka.  Det  har varit så ipass mycket att jag faktist stundtals glömt bort att ta lunch. Som tur är har jag ett par av mina fina vänner ifrån Happiness som också jobbar på skolan. En av dem har flitigt skickat meddelanden till mig när klockan slagit över 13.00 , den tiden då köket börjar plocka bort maten.  Hade min vän inte gjort det så hade jag förmodligen missat lunchen varje dag. Hur många människor fungerar på så vis?  Jag tycker nog att det är mer vanligt att den här medmänskligheten stannar i tanken. Fast hos mina Happinessvänner förvandlas fina och omsorgsfulla tankar mer eller mindre alltid till direkta, schyssta handlingar. Genuint och otroligt medmänskligt är vad det är. Mer Happinesshandlingar till världen som jag brukar säga.