Under min mammaledighet stötte jag på en tråkig och dyster läsning i ST. Den handlade om drogen Spice. Det var flera ungdomar inblandade.

Jag hann gå några vändor i skogen och fler tråkiga händelser rörande samma ämne stötte jag på i min närhet. Det fick mig att bestämma mig. När jag började arbeta igen efter min ledighet (januari2015)  bokade jag  ett möte rätt direkt med min chef, rektor Pascal  Brisson på Engelska skolan i Sundsvall. Efter det mötet blev Framtidsgalan på Tonhallen den 11 september ett faktum och den kvällen är bara början på så mycket mer.

Ingen kan göra allt men Alla kan göra något. Det är aldrig försent att göra någonting och det går aldrig att göra för mycket. Sist men absolut viktigast: Ensam är defenetivt inte starkast!