zNu är det till att lägga in slutväxeln i någonting som precis växlat igång känns det som. Det för att det går verkligen inte att få nog när man väl sätter igång. Det är omöjligt att begränsa sig! Frustrationen sprider sig i hela mig och den smittar lite lätt min omgivning märker jag. En månad kvar till själva Galakvällen betyder enormt mycket med jobb. Det känns som om förberedelserna aldrig tar slut , det känns som om jag skulle behöva vinna lite mer med tid. Det är tur att jag har möjligheten att få med mig min vän på skogsprommisar när jag får sådana spontana infall, ja de gånger jag inte lyckats somna med Ellie under hennes nattning förstås. Åsa bor inte långt ifrån och hon är en sådan vän som gärna hakar på. Planerat som spontant💕
