Fuck Cancer!!
Usch vilken fruktansvärd och hemsk sjukdom. Det värsta är då den drabbar unga och människor som är så otroligt livsglada, människor som inte vill annat än att leva sina liv med sina nära nära och kära. Hur känner de när de ligger där och kämpar? Känner de den här just i stunden så påtagliga orättvisan? Den som jag ständigt blir påmind om. Tänker de som jag, på alla människor runt om som inte drabbas av de här livshotande sjukdomarna men som väljer att sakta men rätt säkert släcker sina liv, eller åtminstone ser till att drabbas av skador för livet genom att proppa i sig otillåtna preparat av olika slag toppat med stora mängder alkohol. Kommer man någonsin förstå varför livet fungerar så otroligt orättvist.? Mina tankar går just nu lite extra till en medelålders man som fått sin 8:e tumör. Han kämpar, men det är tufft och så fruktansvärt orättvist!