Så tragiskt,så otroligt ledsamt.
Bläddrar runt på Facebook både bland mina och andras kontakter..
Hur vore det om vi vuxna skärper till oss,tar ansvar och påriktigt verkar för att agera som så bra förebilder det bara går?.
Sätta lite moraliska riktlinjer på vad som är ok och ej?
Kanske lättare då också för våra växande barn och tonåringar att förhålla sig till det hela!
Tror inte hälften av det som skrivs och ”sägs” på nätet skulle sägas
”face to face”, alltså på riktigt.
Dessutom så lätt att misstolka. Jag är inte själv felfri på något sätt,använder själv Facebook och tycker det för mig kan vara en bra informationskanal, som säkert inte alla heller håller med om. Det viktigaste för mig är vad man säger och hur man agerar. Ett visst ansvar och ett moraliskt ansvar har vi som vuxna individer.
Lite som när man står och röker i sällskap med sina barn och samtidigt säger..
-Detta är inte bra,börja aldrig med det här.
Hallå,barn gör som vi gör,inte som vi säger..
Tragiskt med denna mobbing på nätet,som leder till dåligt mående och till och med tragiska handlingar.
På min skola lyfts frågor som dessa. Det går inte att blunda för verkligheten,det leder ingen vart..
Vi måste tro på en bra värld,både påriktigt och i skrift.
Tillsammans kan vi.
