”Förr eller senare så vinner alltid kärlek och ljus över ondska och mörker” så skrev en fin och nyvunnen vän för en liten stund sedan, och det är och har alltid varit  min filosofi. Någonting jag alltid har jobbat med både för mig själv och mot andra att anamma.  Om man betalar tillbaka med samma mynt, då är man ju själv inte ett dugg bättre person och visst vill man väl kunna se sig själv i spegeln och känna en viss stolthet över sig själv?  Inte vill man väl möte en person som går emot sin egen ståndpunkt och sina grundvärderingar?  Med det sagt vill jag inte påstå att det är så enkelt alla gånger, men övning ger färdighet och av fel kommer man ju också rätt i livet. Jag har iallafall bestämt mig för att inte behandla  andra människor på det vis jag inte skulle vilja bli behandlad själv och jag bemöter hellern inte de människor som är oförskämda och rakt elaka mot mig på det sättet tillbaka. Dels för att jag aldrig skulle sjunka på en sådan gräsligt dålig nivå, men också för att det inte skulle kännas OK på något vis. Tack och lov att jag blivit rustad med så pass mycket empati som jag blivit i min lilla kropp. Det och erfarenhet tror jag hjälper mig i det liv och den påfrestande vardagen  jag just nu står mitt i. Man måste rusta sig till att stå emot alla elakheter, visst, det förstår jag, men i grunden  förstår jag inte varför det ska vara så. Därför har jag också väldigt svårt att förhålla mig till det.  Varför kan människor inte bete sig och vara snälla med varandra?  Varför ödsla så mycket kraft på att kränka någon annan och det som gör mig mest frustrerad och fundersam, hur går tankarna hos våra barn? De vuxna ska väl ändå verka  för att vara deras goda förebilder och visa  vägen för vad som är rätt och fel i livet?!

Kärlek och Respekt till alla!!  Ja för ALLA ska bemötas med det oavsett hur galet det än är, men att sätta en gräns för alla tokigheter och att nog är tillräckligt och nog för länge sedan,  det är en vesäntlig skillnad. Jag känner att det snart är läge att dra igång mina  snackis grupper igen. Ja jag vet att mina historier och det jag varit med om och lever med just  nu alldeles säkert kan hjälpa och stärka andra. Det gäller  att våga prata om saker, jobbiga eller ej och det gäller framförallt att stå upp för sig själv. Om man ska prata om respekt med andra så måste man ju själv förstå vad det handlar om och då är det ju bra att öva förslagsvis med och mot sig själv ❤️

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *