Att ta ansvar och lägga sig i andra människors beteende och handlingar är inte så lätt och något man kanske inte ens har rätten att befatta sig med?!?Att däremot agera och att stå upp för sina egna värderingar och känslor när diverse situationer uppstår är en skyldighet anser jag. ⭐️
Jag lär mig mer och mer någonting som jag inte riktigt greppat så bra tidigare. Det går inte att påverka eller att förändra en människas sätt att agera om personen i fråga inte ser att en förändring ens är nödvändig. Jag har också börjar förstå att om det överhuvudtaget ska kunna ske en förändring så måste man ju först och främst tycka att det är nödvändigt själv. Att släppa och att helt inte bry sig är svårt, men att fokusera på sitt och att få känna att det som inte direkt skadar mig eller mina närmaste kan jag heller inte lägga kraften på. Det är en viktig insikt som smugit sig på allt mer och det är nödvändigt att ha kommit fram till det för att orka kämpa på vidare och framåt för mig.
Jag lutar mig allt mer ofta tillbaka mot att det goda besmästrar tillslut det onda. När det sker är en helt annan fråga som inte heller direkt går att styra. Det hör som ihop med insikt tänker jag.
Det är därför bättre att ödsla sin tid och sin kraft på det man direkt kan påverka istället. Med det sagt så fokuserar jag lite mer på mina nära Det är en befriande och en skön känsla som allt mer smyger sig på. Tidigare skulle jag krasst kalla det för egoism, men det gör jag faktist inte nu❤️
