Dessa två. Vissa stunder ser jag deras likheter så mycket mer. Det kommer stunder då jag blir påmind om hur oerhört fint och bra vi har det tillsammans, stunder då jag känner en sådan oerhörd tacksamhet att det är just på det viset som det är. Hur hade det varit och hur hade det sett ut om det inte blivit så? Det tänker jag sällan på för det är inte aktuellt. Att plåga sig med onödiga tankar det har jag slutat med då vardagen och livet fylls tillräckligt och nog med händelser att bearbeta och att ta hand om. Far och mellandotter, de har inte enbart ett så starkt band, de ser ju likadana ut med. Att det man brukar säga ”man blir som dem man umgås med” är också någonting som märks rätt tydligt att det stämmer, för många gånger och i olika situationer slår det mig att hon låter ju och beter sig ju precis som mig med😅 ❤️
