Sista skoldagen innan Sportlovet är nu avklarad,visst, jag jobbar även en del nästa vecka men inte på samma intensiva vis som när de rätta skoldagarna är igång. Vad händer? Jo såklart åkte jag dit på en jordens förkylning. Jag har helt slutat räkna hur många gånger jag har nyst och kroppen är verkligen så totalt orkeslös. Feber, ja det var länge sedan men nu är det ett faktum. Hela dagen igår tog jag det hyfsat lugnt. Jag handlade och fixade för lite taco och tänkte att det skulle bli en bra uppladdning inför Mellomys som fortsatte under täcket i soffan tillsammans med barnen. Idag tycker jag att det borde kännas så mycket bättre, men tyvärr, det var nog mer önsketänkande än överensstämmande med verkligheten. Mitt största fokus blev därför att fundera ut hur jag skulle kunna få låna bort Lilla E till någon vänlig själ några timmar. Det är ju helg och som vanligt är det då dags för en träningsmatch för min sambos gäng, det är ju snart premiär på riktigt. Att de andra två små också har inplanerade aktiviteter i form av fotbollsträning och basketträning bekymrade mig mindre. Dem hade jag såklart både fixat till och frän sina träningar som lappar över varandra på söndagförmiddagarna. Jag hörde hur min sambo ringde till min mamma rätt tidigt på morgonen. Det behövdes inte något mer samtal än så, de ställde som vanligt upp så som de alltid gör när det krisar. Jag förstår faktist vart jag fått den här känslan av att ”ingenting är omöjligt” iftån. De är så obeskrivligt ovärderliga mina fina föräldrar. Fokus var ju att de skulle ta den lilla, men eftersom de alltid erbjuder sig att ta de andra med då de hör hur det ibland ligger till så bestämde sig storasyster för att också hänga med till Lillans mormor och morfar. Hon hoppade över sin baketträning idag. Grabben blev kvar en stund hemma, men innan min sambo drog iväg med tjejerna för att lämna dem i Bergeforsen innan sin egen samling så hade han tydligen bestämt med en lagkompis pappa att W skulle få åka med honom till träningen och därefter följa med honom hem för att leka med sin vän en liten stund.
Ja, så här ligger jag nu fortfarande kvar under täcket. Så tacksam över att jag fick denna hjälp idag för det hade jag inte räknat med trots att jag är sjuk. Har man många barn så är det ju bara att bita ihop de helger som vi inte har inplanerad hjälp. Den inställningen har jag iallafall, så detta liknar ju mer än en fantastisk bonus! Blir det en vinst för pappas lag nu så blir dagen en total fullträff ⭐️