Nu har det varit tätt mellan besöken. Fast tror , eller förstår rätt säkert att Tandfen har massor att göra. Denna gång blev nämligen familjens stolta (snart) 7-åriga tjejs tappade tand kvar i vattenglaset flera dagar. Vi väntade och vi väntade också plötsligt hände det!
Helgen tillbringade mina bonusbarn tillsammans med farmor och farfar så det var med stor glädje flickan kom till mig med vattenglaset och de glimmande guldpengarna då de kom hem i söndags.. Hon visade mig och konstaterade förnöjt att ÄNTLIGEN hade Tandfen haft tiden till att komma förbi vårat hus för att hämta hennes tand. L kramade mig jättehårt och höll kvar mig medan hon tackade mig. Ja, hon tackade för att jag hade lyckats fixa så Tandfen tillslut hade hittat hennes tand. Jag vet inte riktigt hur hon tänkte , men den spontana, långa och kärleksfulla kramen gick det ju inte att tolka på annat vis än att hon var supernöjd.❤️
Att få leva var dag, eller kanske mer bestämt att få uppleva vardagshändelser tillsammans med de små, att få bevittna all den spontana och genuina lyckan som förenas med olika händelser är bland det finaste son finns tycker jag. Det kanske är någonting som många inte ens reflekterar över, det är för dem en självklarhet, men jag tänker på det nästan varje dag. Jag är lyckligt lottad som blivit tilldelad ett så pass stort förtroende. Jag har ”turen” som får finnas och får möjligheten till att påverka både mina egna barn och bonusbarn så pass mycket i deras utveckling vidare i livet. Det är för mig en hedersuppgift. Jag tar den defenetivt inte för given, men jag tar den på absoluta största allvar. Lyckliga mig som har så många fina själar runt om mig nästan varje dag ❤️
