Att ljuga i smått och att ljuga i stort, det är lika illa tycker jag. Bara inställningen oavsett stor eller liten lögn, nej usch, det är verkligen så vidrigt. Jag tror de allra flesta kan känna igen att de någon gång ljugit i smått eller i stort, så även jag och det är ju ingenting man direkt är stolt över. På något vis vill jag tro att om man lever med ett icke skadat samvete, dvs. att man har någonting som heter samvete så känner man väl sig inte direkt stolt över att någon gång dragits med en eller flera lögner i sitt liv, man straffar sig själv rätt hårt! De som inte gör det då? De som ljuger och det går så långt att det tom. blir en domstol inblandad, hur kan man se sig själv i spegeln om man nu har ljugit ihop en hel historia eller åtminstone kryddat det hela rätt rejält till sin fördel? Alltså jag kan för mitt liv inte få ihop det och det ser jag i och för sig som ett friskhetstecken! Vissa saker tror jag man inte kan först och därför heller inte kan sätta sig in i om man inte är sjuk förstås! Är man sjuk så får man nog inte helker något dåligt samvete, eller så är det på det viset som många jag samtalar med angående psykisk ohälsa i kombination med ett beroende.: man bygger upp en helt egen verklighet. I den finns det därför inga osanningar eller galna lögner. Där byggs ju allt utefter vad den personen just bestämmer. Då spelar det ingen roll vad andra runtomkring tänker eller tycker. Förstår man inte, håller man inte bara med så kan man bara hålla tyst. Det är hemskt att det ska behöva finnas en Tingsrätt och andra liknande myndigheter, men samtidigt såklart bra. Fast jag undrar för mig själv emellanåt, hur många oskyldiga blir dömda? Hoppas inte någon!
/Bubbelgrubbel
Jag har suttit i tingsrätten som nämdeman i 9 år. Och jag har lärt mig en sak. Vi kan och får inte döma om inte det finns bevis. Det räcker inte med att ngn tror eller har hört. Är det en påhittad historia så lyser det igenom.Och det är ju även därför det finns högre instanser för att man ska kunna överklaga. För allt ska vara vara korrekt o inte finnas ngt tvivel som gör att vi dömer felaktigt. Fel uppstår tyävrr ändå men alla gör sitt bästa för att allt ska gå korrekt till. Och vi måste följa lagen även om många kan tycka att vissa delar är föråldrad. Men så länge vi har den lag vi har så måste vi följa den. Och tro mig att det är inte ett enkelt uppdrag.Många gånger så går man hem med tårarna rinnande. För vi är inte mer än människor som påverkas av allt det vi får höra.