Lämnar nu snart ett vårigt Sverigelandskap bakom mig, ja om jag hinner fram till Arlanda i tid vill säga.
Som vanligt jobbar jag med kort tidsmarginal..
Suck, det stod ju på min nyårslöftes lista att jag ska försöka bota min tidsoptimism en aning, eller rättare sagt ordentligt..
Verkar fungera sådär…
Helt tokigt, jag vet, men detta är ett så spontant infall att jag knappt hunnit med i svängarna själv.
Igår bokade jag biljetten, med lite påtryckande hjälp av min armbågskadade vän Cissi och idag blev det klart med tågresan till Arlanda.
Ja flyget går kl. 16.30…
Men det bli mitt sista stressande moment för några dagar.
Jag har nu äntligen, äntligen tagit mig iväg..
Har varit påväg på denna speciell tripp i ca.1,5 år.
En god vän och arbetskontakt har påmint mig ständigt genom åren.
Nu plötsligt, sagt och gjort blev det på en dag. 🙂
Barnen är på minisemester med sin pappa på annat håll, så det stämmer så bra!
Snart på Arlanda och sedan i Prag…
Till och med jag tycket detta är lite tokigt, men man lever bara en gång!
Chanser och möjligheter på olika vis kommet hela tiden i livet, det gäller bara att fånga upp dom och inte låta dom alltid passera förbi ..
Livet är skört, ordet lyhördhet har en viss poäng..
