Till verkligheten..

Skjutsade precis min grabb till skolan.
Veckorna går verkligen väldigt långsamt ibland, förra veckan var en sådan inser jag nu när vi satt och åt frukost innan skolan.
Massor med små jox är det att fixa i huset dessutom.
Tex. TV inställningarna har jag lyckats rubba, ja det är väldigt skönt att min ”handyman” är tillbaka, han är bäst!
Såklart inte enbart av den anledningen.
Min son är också personen i huset som ständigt tar mig tillbaka till verkligheten.
Han är både klok och i verkligheten.
Som i dag när vi klev utanför dörren från vårat lilla hus och jag kläckte ur mig kommentaren:
-Alltså det är så himla härligt att det börjar bli så vårigt, varmt och fint ute.
Han var så snabb med svaret:
-ja det märket man inte speciellt mycket av en dag som idag.
Jag höjde blicken och insåg att det i dag både var regnigt och ruggigt, mer liknande höstig dag!
Det är min grabb det.
Som kallade Ebba för ” Babe” och mig för ” Big-Babe” när han var liten 🙂
Något jag alltid kommer minnas med ett leende.
Det var dessutom under perioden jag som mest behövde bli påmind och få hjälp till att känna mig just som en ”Babe”..
Empati och största hjärtat, det har han 🙂