..jag har förmågan att bara gå på, jag när något känns till etthundra procent så otroligt rätt, ja men då bara gasar jag. Förmågan, hmmm kanske det också stundtals just är min oförmåga?!
Det blir en sådan plötslig tvärkrasch när jag står där och inser, kanske det gasats på så mycket, mina tankar mina ide’er är så långt fram planerade att det nästintill är omöjligt för stackars inblandade runt omkring att hänga med.
Tror ändå att detta för mig mestadels är en styrka, och då när jag jobbar med personer som verkligen ser mig, personen och det etthundranittio drivet som något positivt. Men som sagt, många gånger blir det tokigt nog också mitt fall.
Ställde in gårdagens fotojobb i ladugården…vände rätt snabbt efter en fika i min fotografs hus. Stannade bilen, satte mig i dikesrenen vid en stor lägda med kossor.
Alltså Sverige är så otroligt vackert. Älskar landsbygden, älskar det fina o genuina! Så stolt är jag/har jag hela tiden varit för mitt samarbete med Västernorrlansdgården. Brinner så mycket för det och hoppas jag såklart får fortsätta i den andan! Hmmm..det här med att stanna upp, jag ska lära mig det och bli lite lite bättre på det…ja så det finns någon chans för andra inblandade att hänga med i alla mina tankar o ide’er…Om jag snart inte lär mig det, ja men då fortsätter jag ju bara att slå huvudet i stenväggen gång, på gång, på gång…
Kram o Eftertanke Bubblan
