Nedan följer en text som jag hittade i mina anteckningar. Den skrev jag för 4-5 år sedan. Tänk vad detta har gnagt i mig och berört mig på ett dåligt vis. Jag minns att under denna period då jag skrev detta så kämpade en av mina vänner med att bli gravid. Det lyckades inte och har fortfarande inte blivit någonting. Jag tycker det är så grymt orättvist med tanke på hur det ser ut. 😢
”Det finns inte någon vid det här laget som inte ver vad jag tycker om rökning. Usch, fy och blä… det är vedervärdigt. Ett gift som jag önskar att ingen blev slav under men som tyvärr allt för många inte lyckas med att hålla sig ifrån. Inte ens när de är gravida! Vad jag tycker om det, ja om att gravida röker trots att de bär ansvaret över ett annat litet helt oskyldigt men beroende liv i sin mage… jag vet inte vad jag ska säga. Inga ord som jag skulle välja är tillräckligt negativt laddade. Fast om jag skulle välja några så skulle det vara fruktansvärt, galet, sjukt, vidrigt, idiotiskt och oansvarigt. Det pratas om att vi människor är en intillegent art, jag vet inte riktigt om jag skriver under på det.
Vart finns rättvisan? Vem bestämmer egentligen angående det här med föräldraskap. I den frågan funderar jag ibland om det överhuvudtaget finns någon övre makt. De mest lämpliga och fantastiska personer man kan tänka sig kämpar och försöker på allasätt och vis för att få till det, men kanske inte alls lyckas med att bli förälder trots så många försök , medan det alltså finns de som totalt skiter i allt vad ansvar över annat liv betyder, de fortsätter att röka och kör på med sina andra dåliga och skadliga val de en gång tagit och inte kommer ifrån. Inte ens när de bestämmer sig för att skaffa barn. Jag undrar hur de tänker? Inte alls såklart. De röker vidare och lutar sig kanske tillbaka med orden ” Det är väl ingen ”big deal”. Det blev ju människa av mig också trots att min mamma rökte under hela graviditeten med mig i magen.” Jag har fått ett sådant här argument berättat för mig och jag har även läst det som någonting att luta sig tillbaka mot då man fortsätter att röka helt obrydd eller orolig över hur det egentligen påverkar den stackaren som blivit ett oskyldigt offer för en form av misshandel. Det är mitt sätt att se på det.”