Skärtorsdagen innebär sista dagen på skolan och den dagen följs därefter av de traditionella lediga påskdagarna med start redan på Långfredagen. Så är det och har alltid varit då man är skolbarn. När det är dags för längre ledighet tänker jag alltid på de barn som kanske egentligen inte trivs med särskilt lång ledighet pga. diverse olika privata angelägenheter och jag tänker också x-tra mycket på de barn som ligger inne på sjukhuset och som inte alls får valmöjligheten att checka ut därifrån inför helg oavsett om det är lovdagar eller vanlig helg. De barnen har såklart som många av oss andra en innerlig längtan efter det traditionella familjemyset eller en längtan efter att bara få vistas på sitt rum eller den simpla längtan efter att få sova i sin egen säng om än bara för en natt eller två. Alla dessa barn, både de som har det lite ”trubbigt” privat och de som vistas på sjukhus längre perioder har jag alltid värnat och tänkt på lite extra och nu under senare tid i mitt arbete på Engelska skolan så har jag delat mina tankar med många av mina skolbarn/ungdomar och på så vis vidgat vårt synsätt. I coronatider som just nu råder så tänker jag att det kan bli än viktigare. Det finns kanske barn på sjukhuset som tillbringat mer av sin levnadstid där än hemma på sitt rum eller i den härliga familjesoffan.

Jag tror att det är viktigt att få lära sig att flytta sitt fokus ifrån sig själv, till någonting större än vad som råder just här och just nu.

Jag har bjudit med barnen i mitt annars lite dolda men ständigt pågående arbete för dessa målgrupper och medan vi slagit in paket och skrivit hälsningar på kort har vi kunnat prata om detta så väldigt bra. Det känns fint i hjärtat att få göra bra saker för någon annan och tack vare Lekia Sundsvall och Akademibokhandeln Vängåvan så har jag kunnat fortsätta detta ständigt pågående arbete. Dessa barn som mår lite ”sådär” på sin fritid och barn som tillbringar längre tid på sjukhus finns nämligen ALLTID, inte enbart då det är dags för jullov, påskledighet eller längre sommarlov, men det är vid de tillfällen som dagarna innan lov som det blir lättare att reflektera till motsatsen för hur jag själv har det tänker jag.

Det lilla gör en stor skillnad och det tänker jag är bra om vi stärker och påminner om ständigt. På så vis kanske vi kan få en lite mer vänlig atmosfär och finare värld på sikt?

Vad vet man om man inte testar❤️