När det är typ som mest och det känns som om det liksom inte får plats för att det ska bli så mycket mer så tickar den där plötsliga ”flyktkänslan” in. Jag kan inte riktigt förstå, men det är i de läget då det känns som om det är massor som mina fantastiska nya idéer växer fram.
På samma gång som det är en form av flykt så blir jag också i den skapande stunden duktig på att bestämma mig för att rensa upp och ta tag i’saker och ting. Ni vet sådant som ligger över en och tynger sådär skavande och jobbigt.
För mig är det min källare med massvis av saker och kläder som bör resas bort. Ja, usch det är ett sådant där tråkigt hemmaprojekt som jag bara borde ha tagit tag i för länge sedan, och vet ni…
nu har jag äntligen börjat med det! Ja, mitt i Framtidsgalans förberedelser och i skolstart. Under förberedelsen för Tillsamman på stan’ start m.m.
och mitt under alla jobbiga händelser som löst och fortfarande löser av varandra en efter en.
Kraften kommer på något vis med positiva tankar och i en stor dos av framtidstro. Jag hade ett längre samtal med en person som kommit att stå mig nära och som jobbar och tänker lite på samma vis som mig.
Min önskan är nu att kunna ta med min Robban i början av nästa år för att besöka den plats på jorden dit jag tror att jag kan få åka med grupper framöver för att kombinera det jag så starkt brinner och jobbar för. Träning och välgörenhet, allt i samma paket och under samma resa.
Min nyvunna vän kommer att finnas med under resans gång.
Vi har en kort stund på jorden, den begränsade tiden ska vi förvalta och göra någonting bra av.
Vi ska dansa men ibland också pausa❤️