Tänk vilken tur jag har som får möjligheten att omge mig med ungdomar på det vis jag många gånger gör. Som tex. just nu. Jag är anlitad att finnas med på ett antal mässor genom den stora mässarrangören PR Media vilket jag är så stolt över. Det är en seriös och så proffsig mässarrangör. Det är ett par som heter Hasse och Maria som driver detta företag och egentligen är det mig som person de vill ha med på deras evenemang för att ta hand om barnen och för att genomföra riktade aktiviteter till just de små då de kommer till mässorna tillsammans med sina föräldrar. Det är självklart någonting som jag skulle kunna fixa alldeles själv, och det gör jag också många gånger, men ibland så väljer jag att ta med mig min arbetsgivare på så vis att jag ställer frågan till olika ungdomar från skolan om de vill hänga med mig som medhjälpare. Det är redan väldigt duktiga ungdomar som jag tar med mig ska tilläggas, men de får med detta verkligen en bra möjlighet att utvecklas ännu mer genom att finnas med i ett sammanhang som direkt lär om vad livet handlar om. Både arbetslivet och det sociala samspelet med tanke på att vi under en sådan här helg lever och bor tillsammans nära varandra i två dygn. Denna gång skulle jag förutom dessa ungdomar också ha sällskap av en annan mycket bra vuxen, Siv Grönlund, men jag hade SJÄLVKLART förväxlat datumen så det blev inte möjligt för henne att hänga med denna gång.

Nu är vi inne på våran sista dag av två och det är faktist fler barn här idag än igår. Det känns roligt såklart eftersom det är själva anledningen till att vi är här.

Med tanke på hur vårt samhälle stundtals ser ut och i mitt sätt att se det, fyllt av många vuxna som är tänkta att vara förebilder men som kanske inte alltid är det på bästa vis så tycker jag att det är bra att jag får möjligheten att direkt påverka. Ja, jag törs säga så för att jag vet att de föräldrar som släpper sina barn till mig litar på mig till 100 procent. De gillar det jag står för och de värderingar som jag jobbar väldigt hårt för. Själv ser jag på något märkligt vis ännu mer hur vuxenvärlden många gånger missköter sig. Kanske just för att jag ständigt påminner mig om hur viktigt det är att leva just som man lär när man arbetar med unga. Jag blir faktist mer och mer kritisk till min omvärld, jag ser ännumer hur många vuxna brister i sitt sätt att vara/bete sig och det påverkar mig faktist på så vis att jag blir ledsen. Framförallt då det är personer som jag känner/känner för. Det kan tex. handla om en sådan sak som att personen säger en sak men agerar på ett helt annat vis eller direkt ljuger om både stora som små saker. Jag tullar faktist inte en millimeter på det jag står för och tillika försöker förmedla så mycket som möjligt till de unga. När det gäller etik och moral känner jag mig väldigt trygg i mitt sätt att framföra och förmedla det till alla unga som vill vara med mig. Det är lite knepigt, men ju fler vuxna som brister i de frågorna desto mer viktigt blir set för mig att förslag sprida motsatsen.

Med det sagt, jag är självklart inte felfri på något vis, vem är liksom det…men i de stora frågorna gällande att vara en god vuxen förebild så känner jag i alla fall att jag har en ståndpunkt som jag aldrig går i från. Jag inbillar mig också att det är just en av många anledningar till att föräldrar och ungdomar litar på mig. För mig känns det både fint och hedersamt, ett förtroende som jag alltid kommer att vara rädd om.