Varför inte BÖRJA med att SLUTA skälla på och skylla på ”allt och alla andra?” Om det inte finns någon självkritik så går det ju heller inte att kräva någon form av positiv förändring. En nedåtgående spiral som blir svårare och svårare att vända. Tänk om det fanns någon form av självkritik, ja då kanske, kanske det skulle kunna tändas ett litet, litet hipp om förändring. För min skull? Nej men för andra nära och framförallt för individen och ”hens ” egna värdes skull .
Jag funderar, fastnar och grubblar vidare! Jag blir nu som så många gånger förr enormt frustrerad över att inte kunna förstå att det på riktigt är så illa som det bevisligen är! Kommer det någonsin att kunna bli på annat vis? Ja, självklart går det men det krävs ju en enorm vilja och att först ock främst våga se sig själv och sina egna fel och brister istället för att beskylla ”alla andra”
