Oj vad jag blev rörd idag då jag återigen läste Lines födelaedagskort till sin två år äldre storebror. Tänk vad man kan skriva ord, säga ord…ja hålla på hur mycket som helst med ord. Att bara låsa någonting sådär rakt upp och ner får så olika innebörder. Nästan lite skrämmande, men samma typ av ord, liknande texter kan komma att betyda så oerhört olika saker. Brev eller hyllningskort kan tex. innehålla massor med fint formulerade ord och meningar, visst, men dessa fint skrivna texter betyder så helt olika beroende på vem som är avsändaren. Om inte ett handlande är synkat med de fint skrivna meningarna så blir det ju bara en massa värdelösa ord som bildar meningar som även de mer eller mindre saknar betydelse. Det ät inte för inte man använder uttrycket ”ord är handling”. Handlingar säger nämligen så mycket mer än en massa vackert formulerade ord och det är långt ifrån alltid ord är likställt med handling (tyvärr!) Det går ju både bra att drömma, att förvränga, manipulerar och att låssas hur mycket som helst, men om det inte är förenat med en handling så blir det rätt snabbt värdelöst och genomskådas tämligen snabbt av mottagarens. (Hård och rätt krass i min bedömning kan ni nog tänka, förstår det , men jag tycker och känner faktist så!)
Barn är experter på att se igenom det falska och det förljugna. De lär sig imponerande snabbt att se detta knepiga ”spel” och hittar förhållningssätt till det hela mer naturligt än vad många vuxna någonsin gör ( om man nu kan kalla det för ”spel” . Tyvärr är det nog väldigt många gånger förenat med psykisk ohälsa vilket betyder att personen kanske i grunden inte riktigt är frisk.)
Iallafall blev storebror genuint glad när han fick detta kort. Jag är övertygad om att han blev spontant och ärligt glad för att han vet att det är helt och hållet sant det som står. Han blir ju påmind om det ständigt och jämt eftersom de två lever med varandra och träffar varandra varje dag ❤️
