I eftermiddag Ă„kte jag och köpte nĂ„gra sorter tyg och det finns vĂ€l inte nĂ„gon som behöver gissa speciellt mĂ„nga gĂ€nger för att lista ut till vem det inköpet riktades. Jag ska tillĂ€gga att det blev 162 kronor. Det Ă€r alltsĂ„ vad summan blev för tyger som sedan omvandlades till dekorationer som barnen hjĂ€lpte mig med att utsmycka vĂ„ran lilla kanin Zlatans bostad med. AlltsĂ„… denna kanin tar massor med ”plars” (plats i uppmĂ€rksamhetssyfte tĂ€nker jag frĂ€mst nĂ€r jag skriver sĂ„), men ocksĂ„ ekonomiskt gör han avtryck. Som jag hĂ„ller pĂ„ nu, ja köper Ă€n det ena och Ă€n det andra till vĂ„ran nya familjemedlem kommer inte att hĂ„lla i lĂ€ngden. Samtidigt sĂ„ sĂ€ger jag ocksĂ„ för mig sjĂ€lv : ” Vad gör man inte för sina barn”đ
