Att leva med två bonusbarn dygnet runt och alltid är både fantastiskt och speciellt. Jag känner mig lite utvald och har såklart bestämt mig för att finnas för dem lika mycket som jag finns för mina egna. Över tre år har nu gått och numer tänker nog inte någon av oss på att situationen skulle kunna se annorlunda ut. Det är lika naturligt för dem som det är för mig och för mina stora barn som fick ett par extra bonus syskon på heltid. Tänk om vi inte hade ”kompat” bra ihop, tänk om det helt vore  tvärtom? Då hade det såklart inte fungerat.  Vi lever ju med varandra och gör ju som sagt allt med varandra mer eller mindre varje dag. De är alltså inte mina biologiska barn, men vi har levt så pass länge tillsammans, ja en sådan stor del av deras liv att vi såklart växt lite ihop och präglas mer och mer av varandra för varje dag som går.  Jag är tacksam att just jag får vara nära dessa fina barn med en underbar pappa som levt för dem och som har gjort precis allt för dem sedan de var väldigt, väldigt små. ❤️