Ofta när jag tar lite blogg paus handlar det om att det för tillfället är lite för mycket i livet. Det är skillnad när det är för mycket och ”bara” mycket. När det är ”bara” mycket så ser jag skrivandet som en del av själva sorteringen, rensa hjärnan och lite egenterapi på samma gång.
Får mig väldigt strukturerad i det vardagliga kaoset jag faktist stundtals väljerbatt lever i.
Jag är en person som trivs med att ha mycket omkring mig, har ett behov av att utveckla saker och ting osv.. därför är jag inte på något vis i god balans då jag känner att det inte går hand i hand med mina närmaste.
Om jag ser tillbaka till min skrivtorka tidigare tillfällen så har det just handlat om just det.
Jag har helt enkelt inte funnit någon inspiration i stunden och därför såklart ingen motivation till att skriva.
När jag uttrycker mig i skrift eller språk så är det verkligen helhjärtat och såklart med så mycke’ egenkänsla inblandad.
Min ”bloggarkramp” denna gång däremot handlar inte på något vis om tråkiga yttre omständigheter och annans påverkan, nej det handlar helt och hållet enbart om mig själv!
Jag har de senaste veckorna helt och hållet blivit mer och mer chockad för varje dag som går.
Jag känner en sådan enorm tillfredsställelse och tacksamhet till hela min vardag som jag tror för första gången på länge börjar visa mig sin rätta skepnad.. Ja den tillvaro jag bara någonstans långt bort vågat drömma om.
Livet ler mot mig just nu.
Jag är lite i chockfas men njuter och åker med!
Snart lite Happiness och i morgon ny härlig arbetsvecka. Ja i ärlighetens och härlighetens namn..
jag mår bra just nu jag!!
