Tänk vad härligt det är med spontana infall.
Åtminstone passar det mig och min personlighet.
Om jag inte skulle vara typen som rycka med i stunden och kör på känsla så hade jag förmodligen soffat till mig ordentligt. Ja jag trivs nämligen väldigt bra också med mig själv i soffans hörn.
I fredags inföll spontananfall nummer ett.
Ett par gamla dansvänner hörde av sig angående att dra med mig på dans en bra bit härifrån Sundsvall.
Jag hade tokmycket på jobbet den dagen, det famns inte utrymme ens att ringa, men ett snabbt sms med ett JA fickl jag iväg!
Alltså vi har inte umgåtts på flera år.
Så kul att prata gamla minnen. Thomas som körde har jag åkt runt med överallt i Sverige som yngre.
Vi tävlade för samma dansklubb här i Sundsvall.
Alltså han kom såklart ihåg så många tokiga saker jag lyckats med.
Jag var tydligen den som höll låda både dag som natt, ja pratade väldigt mycke’ i sömn tydligen, dessutom förflyttade jag mig också i sömn.
En gång hade jag tydligen lagt mig under några skolbänkar under natten i det gemensamma klassrummet för våran klubb.
När jag vaknade på morgonen hade jag tydligen klivit upp och slagit huvudet i skolbänken 🙂
HaHa det har jag verkligen förträngt, men inte min käre vän tydligen.
Så kul att åka iväg sådär. Fortfarande vet jag inte om det var i Delsbo eller Bollnäs jag var, men det spelar inte så stor roll. Jag hade super roligt!
Lördagen hade jag heller inga speciella planer för.
Så då blev det dans på hemmaplan.
Snacka om nostalgi, Skönsberg är ju stället jag var på när jag virvlade runt som mest när jag var ung ;-).
Denna kväll utnämnde jag mig själv till Skurkäpp.
När jag sa det till en kille jag dansade med frågade han mig minst fem gånger om han hörde rätt. Det var precis så som jag kände mig.
En följsam och lätt Skurkäpp 🙂
Lika kul var denna lördgsdans.
Blir nog några fler skurkvällar inom kort.
