Vaknade väldigt sent i morse.. Vet inte vad som inträffat på senare tid men en tröttklubba av största modell slår mig tydligen i huvudet precis varenda morgon numer. Jag vet, det är inte så konstigt. Levt väldigt stressigt på många sätt senare tid. Måste såklart snart se en ändring på det, för annars går det inte längre. Bubblan kommer snart att spricka.
Fredag idag, sista arbetsdagen och en rätt lång sådan på ett och samma ställe. Rätt skönt faktist. Lagga skola där det var talangtävling som stod på hela skolans schema. Alltså så många modiga och duktiga barn. Blir både varm och glad i hela mig när jag får uppleva sann och äkta glädje. Trygga och härliga ungar, underbart! Smittar verkligen för när jag åkte till Alnö kyrka för att få se min son avsluta sjätte klass var jag redan väl uppvärmd till att få gråta en skvätt. Alltså den blomstertid nu kommer, i kyrkan, framförd av barn
….gåshud överallt och lilleskutt tårar omöjliga att hindra. Min fina Jesper, 42 i skostorlek, längre än mamma (om de nu är så svårt)
13 år fyllda, min minsting
😉
Fler och fler minnen samlas och består allteftersom åren går.
Efter denna känslourladdning i kyrkan och avtackning av superfröken Annika så skyndade jag tillbaka till Lagga.
Där drog vi fram cd spelaren jag och några barn. Dansade och skapade sommarkänsla om något. Streetdance på skolgården, blir ett äkta flow.
Älskar verkligen mitt jobb med härliga ungar. Att tillföra och vara delaktig tillsammans med dom.
Min dag var mer än tillräcklig i måbrakänsla här, men tydligen kunde man fyllas på lite till.
Hemma möttes jag av nyklippt gräsmatta samt helt fungerande och rensade avlopp. Det har under lång tid varit stopp i rören lite här och lite där.
Ordning och reda pärm stod också fint uppställd på bordet i sällskap med snittblommor. Något som jag alltid unnat mig vid perioder när jag känt att jag kunnat det.
När jag haft det stabilt i och runt mig. Sommar o sol, nära nu. Avslutningen är ju förenat med måbra känsla, släppa och Hå det gott. Det är ju bara att låta sig inspireras o smittas,
nu på en gång vetja’.
