Tycker personligen att det är jobbigt med avslut! Kanske för att jag ALDRIG riktigt känner mig färdig,på gott och på ont…har inte med missnöje att göra, nej ofta tvärtom! När jag får sätta mig in i arbeten eller diverse projekt ordentligt och helhjärtat, lägga min kraft och energi på något så finner jag oftast så många mer utvecklingsmöjligheter på vägens gång! Både tillfredställande och stundtals frustrerande. Tillfredställande då man får fortsätta och bara blomma, man tryggt vet vart man verkligen ska sätta sitt fokus och lägga sin energi för ett tag..frustrerande då man inser att tiden och kraften inte räcker till mer för tillfället…alla mina stunder med Happiness och Framtidsgalan är i denna känsla solklara exempel…
Det kryper i kroppen varje gång jag haft en show eller en Gala. Skulle önska att få göra ännu mycket mer…har ju sååå mycket mer att ge där, men går inte att prioritera mer (tyvärr) för tillfället..
hmmm…Kan inte hjälpa det,men visst är det lite jobbigt att känna så här ibland. För den som inte känner mig så väl så förstår jag att den första tanken blir..verkar vara jobbigt det där, hon har nog svårt att njuta och vara nöjd!
Förstår som sagt  att man tänker så, så tänkte jag själv och säkerligen mina nära och kära för några år sedan också, men det är annorlunda nu! Ja den här lätta frustrationen som jag känner är faktist mycket av drivkraften när jag hittar vidare och motiverar mig till vidare utmaningar. Så  har vi de här avsluten som man inte väljer men helt ”plötsligt” står inför. I mitt fall är det oftast inte helt plötsliga,  men jag förtränger de gärna så då blir de helt plötsliga när de infinner sig!
Mitt jobb på skolan är ett klockrent sådant exempel..
Dagen idag jobbade jag min sista dag där..jag gar haft en tillsvidare anställning så jag vet ju att det fungerar så här, men det känns lite trisst, ovisst o tomt i stunden ska jag ärligt erkänna!
Fantastiska medarbetare, jobbade i ett riktigt dreamteam.. Ja de bästa pedagogerna jag kan önska och så
Många underbara ungar..
Bara ”tokgillar” dom allesammans!
Mina knoppisar, fritidsbarnen, hela Lagga!
Känns inte som det var så länge sedan jag läste kattsagan och vi tillsammans målade efter rolig instruktion..
Alltså nu gråter jag lite i hjärtat…men slut blir till nytt, hoppas hoppas jag får komma tillbaka i lagom dos. Precis som jag började där, lite inhoppare efter behov.  Har ju varit tillräckligt länge för att samla på mig massor med mer saker att i framtiden få genomföra..blir det inte jobb så ska jag minsann hälsa på ibland, för saknar mycket av detta jobb redan nu känner jag…

20111222-233930.jpg

20111222-234021.jpg

En tanke på “Slut-Nytt”

Kommentarer är stängda.