Det som inte sänker det stärker..absolut, medveten om det och har erfarat det några gånger..
men ibland kommer de här ”några gångerna” alldeles för tätt på given!
Har hänt massor det senaste halvåret och i ordens rätta bemärkelse mer eller mindre händelser som dragit ner mig ordentligt..Trött på att fortsätta flina och skratta när jag verkligen inte mått bra! Men också trött på detta grubblande och ältande med sig själv, för huuuur mycket man än önskar att saker o ting/händelser-episoder som blivit och är helt galna och inte tillhör verkligheten på något sätt, så kan man ju aldrig förändra andras sätt att vara, tänka och bete sig!! Enorm frustration på vägen, ja tills man äntligen förstår att det blir inte annorlunda!! Det enda man kan förändra är sig själv och hur man förhåller sig till det onda och det dåliga!
Har mer och mer märkt att mitt sätt att hantera min situation, min vardag blir att jobba med ännumer RESPEKT.. att jag tar tag i mina välgörenhetsprojekt Framtidsgalan o Happiness är ett tecken för att jag själv ännumer försöker ta ställning främst inför mig själv i första skedet , sätta ner foten för att sedan kunna sprida vidare till andra..
Lite av ett surugat till det jag upplever ont,orättvist och falskt i min närhet..
RESPEKT mina vänner och massor med kärlek till dig själv så räcker det och blir över till andra!
Nu är det lördag..dottern är på Gympaläger o sonen ser på hockey med sin pappa..i vanliga fall när barnen är borta skulle jag krypa upp i soffhörnet och bara vänta…vänta på vadå? Tiden går, det kommer ändå ingen och hälsar på! Jag gör mig rätt osynlig där..har kanske behövt det..eller har jag det? Kanske inte vetat bättre de här åren! Snällt bara ensamt vänta..
Vad har blivit bättre av det?! Som jag också sa, det senaste halvåret har varit fullt av tråkiga ”överaskningar” och då har iallafall jag känt en otrolig sårbarhet i min ensamhet! Bestämde ganska direkt att något lådsasförhållande via telefonen är INGENTING för mig längre..det har jag fått mer än tillräckligt av i snart sex år!
…nej nu ska jag kliva upp ur soffan(fniss) ikväll åker jag nog iväg med lite härliga kompisar och umgås med lite folk, KUUUL, ja att få skratta o umgås med andra än soffans alla kuddar!
Första gången på lång,lång tid jag känner så, men så har jag slutat ljuga och lådsas för mig själv också!
Svårt? Mycket!
Men det som inte sänker det STÄRKER
Det vet jag, det känner jag…
Krafttag för schysst beteende mina medmänniskor!
